För en djupare genomgång, se Tate Support.
A-kassan eller alternativ? Så väljer du rätt försäkring 2026
När du förlorar jobbet är vägen framåt osäker. A-kassan lovar ersättning, men förutsättningarna är strikt reglerade och ersättningen täcker inte alltid alla utgifter. För många svenskar är frågan därför inte bara hur A-kassan fungerar, utan om det överhuvudtaget är rätt försäkring för just din situation.
A-kassan ersätter upp till 80 procent av din tidigare lön, högst omkring 9 500 kronor per vecka (2026). Du måste ha arbetat minst 12 av de senaste 15 månaderna och vara medlem i en erkänd a-kassa för att få ersättning. Perioden varar maximalt 300 dagar för förstagångsarbetslösa och 450 dagar om du varit medlem i två år. Det är här många stöter på problem: framför allt de med korta anställningar, frilansare eller egna företagare för vilka a-kassan inte räcker till.
Staten eller privat försäkring – vad skiljer?
Staten erbjuder arbetslösheterstöd för den som inte kvalificerar sig för A-kassan. Nivån är dock betydligt lägre – omkring 370 kronor per dag utan några beroenden på tidigare inkomst. För många är detta nästan värdelöst. Det enda fördelarna är att det inte finns några medlemskrav och processen är snabbare. Nackdelen är uppenbar: ersättningen räcker knappt till mat och hyra för många.
Privata försäkringar erbjuder ett tredje alternativ. Företag som Folksam och Länsförsäkringar säljer inkomstförsäkringar som kombinerar sjuk- och arbetslöshetsskydd. Dessa är ofta dyrare än A-kassan (200–400 kronor per månad mot A-kassans 100–150 kronor) men erbjuder högre ersättningsnivåer och färre formella krav. Problemet är att många försäkringsbolag exkluderar redan etablerade egna företagare eller personer med oregelbundna inkomster.
A-kassan för anställda – när det fungerar bra
För stabilt anställda är A-kassan ofta det bästa valet. Du betalar mest omkring 170 kronor i månaden, och dina arbetskamrater och arbetsgivare subventionerar systemet genom högre avgifter. Med ett årsarbetstillstånd löser sig medlemskravet enkelt. Många a-kassor erbjuder även rådgivning vid arbetslösheten och hjälp med jobbsökning.
Men ersättningstaket på 9 500 kronor är ett problem för höginkomsttagare. En person med 15 000 kronor i månadslön får bara cirka 7 500 kronor ersättning under arbetslösheten – en klyfta som växer ju högre inkomst man har. För denna grupp är privat inkomstförsäkring ofta en smartare investering.
Egna företagare och frilansare – varför A-kassan ofta misslyckas
Här ligger det stora problemet. A-kassan kräver att du varit arbetstagare, inte företagare. För egen företagare eller konsult är vägen därför bara arbetslöshetsstöd på cirka 370 kronor per dag – oavsett hur mycket du tjänade förut. För en konsult med 30 000 kronor i månadslön är detta en ekonomisk katastrof.
Alternativet är att bygga eget sparande eller välja privat försäkring innan något går fel. En privat inkomstförsäkring kan täcka upp till 10 000–15 000 kronor per månad för egenföretagare, även om premien är högre. Många ser det som en försäkringskostnad snarare än luxus – ungefär som ansvarsförsäkring för företaget.
Sparande som försäkring – det långsamma men säkra sättet
Många ignorerar både A-kassan och privata försäkringar och sätter sina pengar på sparkonto istället. En buffert på sex månadslöner täcker ofta arbetslösheten utan att du behöver oroa dig för byråkrati eller ersättningstaket. Detta fungerar väl för högavlönade och förmögna personer, men kräver disciplin och långsiktigt sparande.
Nackdelen är uppenbar: dessa pengar är bundna och växer långsamt. En arbetslöshetsperiod på ett år kan sluta med att bufferten är helt tömd, och utan försäkring är du sedan försvarslös igen.
Medlemskap i A-kassan – när det lönar sig eller inte
A-kassan lönar sig ofta för folk med månadslöner mellan 20 000–40 000 kronor. Under denna nivå är ersättningen tillräcklig för att täcka grundbehov, och medlemskostnaden är försumbar. Over 40 000 kronor börjar ersättningstaket att gnaga, och många byter fokus till privata försäkringar eller sparande.
Medlemskravet – minst 12 arbetsdagar per månad under 12 månader – är också värt att reflektera över. För tillfälligt anställda eller säsongsarbetare är detta ofta omöjligt, vilket gör att många aldrig kvalificerar sig för ersättning trots årslange försök.
Praktiska tips för att välja rätt
Anställd på ordinärt kontrakt: A-kassan är nästan alltid rätt val. Kostnaden är låg och ersättningen tillräcklig för de flesta situationer.
Höginkomsttagare (över 40 000 kronor/månad): Kombinera A-kassans medlemskap med privat inkomstförsäkring. Tillsammans täcker de båda tjänar du in på ersättningstaket.
Egen företagare eller frilansare: Glöm A-kassan – du kvalificerar dig inte. Välj istället privat försäkring eller bygg en solid buffert. En försäkring lönar sig ofta redan efter två arbetslösa veckor för denna grupp.
Precariat eller korttidsanställningar: Privat försäkring ger större säkerhet än A-kassans höga medlemskrav. Arbetslöshetsstöd räcker ofta inte till.
A-kassan är inte en universell lösning – den är designad för stabilt anställda människor. För alla andra är det värt att utgå från själva problemet man vill lösa, inte från traditionen.
Avtalsförsäkringar – försäkringen du redan har utan att veta det
Många arbetsgivare erbjuder avtalsförsäkringar som en del av lönepaket eller kollektivavtal. Dessa kan täcka allt från sjukskrivning till arbetslöshet, och premien betalas helt eller delvis av arbetsgivaren. Det är en försumnad möjlighet för många anställda.
En avtalsförsäkring kan ge högre ersättning än A-kassan (ofta 80–90 procent av lön) utan några medlemskrav eller väntetider. För högavlönade är detta ofta bättre än både A-kassan och privat försäkring kombinerat. Problemet är informationen – många vet helt enkelt inte att de har denna försäkring, eller förstår inte vad den täcker. Fråga din HR-avdelning eller läs ditt kollektivavtal noga. Det kan vara värt väsentligt mer än du tror.
När ersättningen tar slut – och vad du gör sedan
En ofta glömd risk är vad som händer när arbetslöshetskassan eller försäkringen går ut. För förstagångsarbetslösa tar A-kassan slut efter 300 dagar – ungefär 10 månader. Efter det är du tillbaka på arbetslöshetsstöd på 370 kronor per dag, eller helt utan stöd om du inte kvalificerar dig för detta.
Statistik från Försäkringskassan visar att ungefär 40 procent av arbetslösa är tillbaka i arbete när ersättningen tar slut. Men 60 procent av dessa återstår utan inkomst. För denna grupp blir frågan: hur länge räcker bufferten? En person som levt på 9 500 kronor per vecka under 10 månader har ofta ingen marginal kvar. Detta är en kritisk tid då många tvingas ta visstidsanställningar, nedervärdiga jobb eller återinvesteringar i utbildning för att komma tillbaka.
För denna risk lönar det sig ofta att bygga extra buffert redan under tiden man arbetar. Hundra kronor per vecka under fem år motsvarar ungefär två månaders löner – ofta nog för att täcka övergångsperioden.
Träningsanställning och andra vägar ut
En möjlighet som många missar är arbetsförmedlingens träningsanställning eller nystartsjobb. Dessa erbjuder subventionerad anställning för långtidsarbetslösa eller personer utanför arbetskraften. Ersättningen från A-kassan eller arbetslöshetsstödet kombineras ofta med ett mindre lön från arbetsgivaren, och efter anställningsperioden hjälper det ofta till att bygga ny arbetshistorik.
Samtidigt finns det ingen garanti för att träningsanställningen leder till ordinärt arbete. Arbetsförmedlingen rapporterar att ungefär hälften av träningsanställningarna resulterar i permanent anställning, medan övriga personer återgår till arbetslösheten.
En annan väg är att investera i vidareutbildning under arbetslösheten. Många a-kassor subventionerar eller ersätter kostnaden för arbetsmarknadsutbildning, och ersättningen fortsätter under utbildningsperioden. För många är detta ett bättre långsiktigt spel än att bara vänta på ett nytt jobb.
Den ekonomiska psykologin – varför många väljer fel
Forskning visar att människor ofta underskattar risken för långvarig arbetslöshet. Vi antar att vi snabbt hittar nytt arbete, och skjuter därför på försäkringsvalen tills det är för sent. Detta kallas den planningsfelusionen – vi antar att vår situation är speciell eller att statistiken inte gäller för oss.
Denna bias är särskilt stark när man är ung och nyutexaminerad, eller när man nyss börjat ett nytt jobb. Just då är försäkringskostnaderna mest påfallande, och risken verkar mest avlägsen. Men för egen företagare och frilansare är denna period ofta den BÄSTA tiden att teckna försäkring – innan något går fel.
Läs vidare: Teamet på Tate.
